Imorgon kommer Rikard

Jag har sedan tidigare en beundran för ensamstående föräldrar eftersom det är svårt nog att få vardagen att gå ihop när man är två. Nu när jag är borta med båda två utan Rikard får jag ytterligare insikt kring detta. Jag har all tänkbar och jättebra uppbackning här hos Barbro och Roland och Thea är road från morgon till kväll. Jag kan koncentrera mina insatser på Saga men trots detta blir det inte samma sak som att ha ytterligare en förälder på plats. Att ha Saga på nätterna och på morgonen blir efter några dagar en form av tortyr eftersom sömnbristen byggs på och byggs på. Thea skulle inte acceptera att Barbro hade Saga varken på natten eller morgonen så det är uteslutet. Eftersom Thea sov hela natten utan att vakna från det hon var ganska liten så är vi inte vana vid att ha ett barn som inte sover och mitt behov av sömn har alltid varit stort. Nu tänker ni att jag skulle kunna lägga mig tidigare på kvällen men det hjälper tyvärr inte eftersom det är själva väckningarna på natten som blir outhärdliga tillslut. Imorse tvingade jag upp ögonen med hjälp av en enda tanke: Imorgon kommer Rikard!!!