Lite av varje

Nu har jag hittat en dator och lite tid så nu slipper jag blogga från mobilen hela tiden. Hanna, Harry och Folke har åkt hem igen och Thea har därmed stängt in farmor i ett rum och leker med henne medan jag får en stund för mig själv. Resan i bilen till Arlanda gick bättre än vad jag väntat mig. Thea var glad och nöjd över att hennes bilstol var vänd eftersom det innebär att hon är stor tjej nu. Saga sov större delen av vägen och gnällde resten men inte värre än att vi stod ut. Att ta med båda in på McDonalds och att behöva mata Saga med separat mat o.s.v som genererar lite disk och annat plock var ett kritiskt moment men det tog en timme och alla överlevde. Utan pappa som mötte på Arlanda hade det aldrig fungerat och jag är tacksam att han tog sig tid att komma dit och hjälpa till. Själva flygresan blev inte riktigt som jag tänkt mig eftersom Saga somnade i mitt knä och därmed hade jag inga händer att hjälpa Thea med. Inte heller kunde hon få sitta i mitt knä eller bli läst för (alla böcker låg i ryggsäcken som jag inte kom åt). Men allt som allt så klarade vi av resan och Thea var såååå glad när vi klev av i Luleå och farmor mötte oss där.

De har funnit varandra Thea och Harry och de har lekt bra i över ett dygn. På tisdag ska vi åka till dem i Luleå och titta lite på vad som finns där bl.a Norrbottens museum där de har en avdelning för barn. Själv tänkte jag också att jag ska hinna med att gå och titta på Dollarstore som jag alltid glömmer att besöka när jag är här. Eftersom budgeten är begränsad blir det ingen shopping för övrigt men det är inte heller nödvändigt just nu.

Nätterna har inte fungerat så bra sedan vi kom hit eftersom både är förkylda. Thea har velat sova inne hos mig och Saga och de har varit vakna om varandra och snorat och gråtit i kör dvs jag har inte fått någon sömn alls knappt. Men inatt ville Thea sova inne hos farmor och farfar och då vände det samtidigt med Sagas sömn så inatt har jag endast varit vaken vid ett tillfälle vilket får betraktas som extremt bra med mina mått mätt. Jag hoppas att natten som kommer blir lika bra. Jag tänker på Rikard och att han har det bra och får vila just nu men samtidigt så hoppas jag att han längtar iallfall lite efter oss (åtminstone på dagen). Skönt mitt i detta att inte behöva ta hand om båda två ensam utan att det finns två andra vuxna som avlastar och roar när man inte räcker till själv.