November

Det regnar, regnar och regnar just nu. När man tror att regnet ska ha tagit slut för länge sedan så dyker det upp igen utanför fönstret. Det börjar bli svårt att minnas när jag såg solen senast och jag kom att tänka på ett barnprogram jag såg som liten och som fastnade i min hjärna. Det handlade om några barn som bodde på ett ställe där det alltid var mulet. Men de visste att en snart skulle solan komma en timme en viss dag för att sedan aldrig visa sig igen. Precis innan detta inträffar leker barnen en lek där en flicka blir inlåst i ett rum. Så när solen kommer glömmer de andra barnen att släppa ut henne och hon får stå kvar inne bakom fönstret den enda timmen i livet när solen är framme. En så sorglig historia som jag verkligen kan relatera till när jag tittar ut genom fönstret. Kommer den aldrig tillbaka den där solen?

Annars går livet vidare. Det börjar komma lite julkänsla trots gråheten och den här veckan ska Rikard sätta upp utebelysning så att inte trädgården är lika kolsvart på kvällen längre. På torsdag ska vi börja julklappshandlingen vilket blir svårare för varje år som går med en tonåring som inte önskar sig någonting. Så vi får lirka och fundera själva vad hon skulle kunna behöva men inte har förstått det själv ännu. Skönt dock med en ledig dag att bara vara eftersom det händer mycket grejer på jobbet med förmodade besparingar och kanske neddragningar vilket är tråkigt. Inte för min del dock eftersom jag nästan är en inventarie efter 18 år på samma förvaltning. Hade inte varit den jag är idag utan den där arbetsplatsen där man speglas dagligen och får fundera över sig själv och andra. Så jag gillar inte att den förändras men jag känner mig lugn ändå eftersom jag varit med några varv nu.